Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Bland ofvan upptagna äro absinth, curacao, munk och Bonekamp
de starkaste; de hålla alla öfver 50 proc. alkohol. Sockerhalten
växlar också mellan 25 och 35 proc. eller däröfver. De sötaste
och tjockaste kallas crëmes eller hniles.
Man kan aldrig vara säker på, att icke likörer innehålla
beståndsdelar, som äro mer eller mindre hälsovådliga. Att påvisa
sådana ämnen är till och med för kemisten ofta ganska svårt.
Framför allt böra färgerna misstänkas, hvilka ej sällan utgöras
af giftiga anilinfärger eller af giftiga metallsorter. Med dylika
medel färgade likörsorter kunna förorsaka häftigt illamående.
Säkrast är att själf tillverka sin likör; härför finnas otaliga recepter,
såväl äldre som nyare.
Alkoholfria viner.
Under senaste åren ha åtskilliga frukt- och drufviner förts
i handeln, utgörande alkoholfria, ron och oblandad druf- eller
äppelsaft, fri från ali inblandning af konserverade ämnen,
främmande sockerarter, essenser eller färgämnen. Färgen är vackert
klar, dels röd, dels hvit utan spår af grumling. Smaken är
angenämt syrlig, aromatisk och läskande och en mängd svenska
läkare rekommendera detta vin som sjukvin och feberstillande
medel och naturligtvis också för friska på grund af dess renhet
och stora näringsvärde. Det innehåller nämligen en mycket hög
procent äkta drufextrakt och drufsocker, båda af största värde,
samt närsalter och fria syror. Vattenhalten är endast 70 à 72
proc., under det att den hos mjölk är omkring 87 och hos öl
Öfver 90 proc.
Förgäfves liar man sökt tillverka dylika viner i Sverige;
försöken ha alltid misslyckats. För närvarande är det endast en
enda firma i Bern i Schweiz, som kan framställa dessa
naturrena viner. Men eftersom de icke kunna importeras på fat utan
endast på buteljer, drabbas de af högre tullsatser än t. o. m.
de alkoholhaltiga vinerna, som importeras på fat. För närvarande
fördyras hvarje flaska alkoholfritt vin om 7/io liter med en
tullsats af icke mindre än 56 öre, hvarigenom import i större
skala är så godt som otänkbar. Trots väl motiverad
framställning om förändring häruti vid 1903 års riksdag, har man
icke funnit anledning ens minska, än mindre afskaffa denna
svårbegripliga tull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
