- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
238

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238-

Tillsatser till maltdrycker.

De ämnen, hvarmed öl förfalskas, kunna, enligt d:r Höcke,
delas i 3 grupper:

1) för hälsan oskadliga, hvartill kunna räknas en del bittert
smakande surrogat för humle, främst vattenklöfver och kvassia,
som äro de mest använda, vidare malört, baggsöterot, rölleka,
hästkastanje, buxbom, ek, pors, pil med flera andra beskande
ämnen;

2) ämnen, som bli skadliga för hälsan genom längre tids dagligt
bruk, såsom kolikvint, aloë, tallstrunt, maskfrö, enknopp m. m.

3) direkta gifter, såsom räfkaka, stormhatt, belladonna,
tidbast, dårrepe, tidlösa, skvattram, bolmört, opium, kockelkärnor,
pikrinsyra, svafvelsyra, järnvitriol m. m.

Mineralvatten.

Dessa bestå vanligen af kolsyradt vatten, som är rikt på
lösta salter, vare sig naturliga eller konstgjorda.

De naturliga mineralvattnen ha passerat sådana jordlager,
som innehålla vissa salter; i de konstgjorda äro dylika salter,
särskildt tillsatta till vanligt kolrenadt källvatten i samma
proportioner som hos de naturliga. Båda slagen användas dels i
medicinen, dels som läskedrycker, men de konstgjorda böra liksom
alla starkt kolsyremättade drycker brukas med stor måtta, enär
de verka skadligt på bjärta och matsmältning genom sin stora
halt af kolsyra. Ofta mättas dåligt brunns- och dricksvatten med
kolsyra, hvarigenom det visserligen blir lättare att dricka, men
ingalunda blir hälsosammare utan tvärtom.

Man delar mineralvatten i följande grupper:

Alkaliska, till hvilka höra vichy, emser, biliner, soda och
seltersvatten, apollinaris (ett jämförelsevis svagt mineralvatten);
de utmärka sig genom sin halt af alkalikarbonat.

Saliniska, hvartill höra karlsbader, marienbader, m. fi. De
hålla företrädesvis klornatrium (koksalt), natriumssulfat m. m.

Bitter- eller magnesiavatten, som hålla klormagnesium o. s. v.
och verka laxerande.

Järnvatten, som innehålla antingen järnkarbonat, såsom Porla,
Medevi, Lannaskede, Karlstad, Ronneby (Henschens källa) m. fi.,
eller järnsulfat, såsom de flesta källorna i Ronneby, Alexisbad
m. fi. Genom apoteken försäljas arsenikhaltiga järnvatten från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free