- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
277

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277-

sätt de äro väfda. Man måste taga hänsyn till, att huden är
en väfnad full af känsliga nerver och ömtåliga blodkärl, ytterst
fina muskler, körtlar och porer och att det tyg, som skall komma
i beröring därmed, hvarken får hindra hudens funktioner eller
reta den. Det måste också förmå uppsuga hudens fuktiga
ut-dunstningar utan att kyla. Därjämte måste det vara starkt,
mjukt ocli behagligt samt lämpligt att tvätta.

Äfven priset spelar en stor roll.

Yllet har den stora förtjänsten att vara föga värmeledande
och mycket poröst, så att det kan uppsuga kroppens fuktiga
ut-dunstningar utan att sedan kännas kylande. I detta afseende
öfverträffar det vida de vanliga bomullsväfnaderna och ännu mera
linnet, som hastigt leder bort värmen och hastigt dunstar af,
när det blifvit fuktigt och därvid verkar kylande.

Men yllet mättas lätt med kroppens utdunstningar och
fett-afsöndringar och hindrar då luftens tillträde. Sämst äro gamla,
hopfiltade ylleplagg. Yllet retar dessutom huden och gör den
så ömtålig, att den, som bär ylle närmast kroppen, icke tål vid
att använda bad.

Bomullsväfveri har sin speciella förespråkare i den bekante
tyske läkaren doktor Lahmann, som infört i marknaden den redan
allmänt bekanta reformbomullsväfnaden, en trikåväfnad, gles och
porös som yllet, mjuk och behaglig för huden. Den hindrar ej
lufttillträdet till huden och uppsuger kroppens utdunstningar, är
dålig värmeled ere, kjfl.er icke, retar icke, är stark och hållbar
och jämförelsevis billig. Vid öfvergång från ylle till bomull är
reformbomullen alldeles utmärkt.

Reformbomullsväfnaden bör afgjordt föredragas framför de
tunna, lufttäta och hårda bomullstyger (linnelärft, hollands,
mada-polam, domestik m. fi.), som ännu en hel del godt folk använda
till sina intimaste underplagg.

Hårda, glatta linneväfnader äro lika litet lämpliga att bära
närmast kroppen som de hårda och tunna bomullstygerna; de
kyla, när de bli fuktiga, och gifva icke tillräckligt tillträde till
luften. Däremot äro glesa linneväfnader utmärkta. De äro i
längden både billigare och starkare än både bomulls- och
ylle-underkläder och lätta att hålla rena.

Den bekante vattenläkaren Pfarrer Kneipp i Bayern föreskref
groft linne åt alla, som rådfrågade honom. Hans s. k.
normalskjortor och normallinnen tillverkas af rent, tvinnadt linnegarn,

som väfves eftor ön särskild- metod (Fleclitgewebe) ocli äro bådo

angenäma, sunda och starka. I Tyskland uppträder det grofva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free