Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344-
Tändstickor.
De första egentliga strykstickorna började säljas 1832
("Congreveska tändstickor"). De antändas genom att dragas mellan
två sandpappersplån, som sammanklämdes med handen.
Därefter kommo de giftiga fosfortändstickorna, som förorsakade
den svåra käkbensrötan lios tändsticksarbetarne och hade andra
olägenheter, såsom alltför stor lättantändlighet, fosforlukt, giftighet
m. m.
År 1848 uppfanns den s. k. säkerhetständstickan, hvars
tändsats består af amorf fosfor, d. v. s. vanlig fosfor, som upphettats
i luftfritt, slutet kärl till omkring 240 ° C., hvarigenom den
kemiskt förändrats. Den är röd till färgen och icke giftig samt
tänder först vid omkring 260 ° C. Den vanliga fosforn, som
brukas på fosfortändstickorna, är ett. något gulaktigt,
genomlysande, vaxartadt, fast ämne, som är mycket giftigt, tänder
redan vid 50 ° C. och ofta förorsakar själfantändning.
Plånet, hvaremot tändstickan gnides för att slå eld, är
överstruket med en blandning af amorf fosfor, svafvclantimon och
gummi, jämte brunsten, svafvelkis, glas o. s. v. Själfva stickorna
äro antingen fyrkantiga eller runda och göras helst af asp, men
äfven af gran, tall, bok och ceder. För att träet lätt skall
antändas vid tändsatsens explosion, äro stickorna doppade i
paraffin; för att de ej skola glöda efter släckningen, impregneras
de med ammoniumfosfat eller borsyra.
En god tändsticka bör tända vid lindrig rifning mot
tänd-plånet, men utan för stark explosion, enär annars delar af satsen
kunna kastas kring och anställa skada. Den bör icke — som
vissa utländska och underhaltiga svenska —. lämna efter sig en
obehaglig, stickande rök. Träet bör brinna klart och jämnt och
får hvarken ryka eller glöda. Tändsatsen får icke innehålla
någon giftig fosfor. De svenska tändstickorna, som äro
världs-beryktade, uppfylla i allmänhet alla rimliga fordringar på en
bekväm och ofarlig tändsticka. Deras tändsats är vanligen
mörkbrun; men efter bruket i Danmark, England m. fi. länder
tillverkas den numera äfven i ljusa, lifliga färger, oftast rödt eller
gult, hvarjämte äfven själfva stickan ofta färgas i en bjärt kulör.
Pepstickor är ett alldeles nytt patenteradt slag af
säkerhetsstickor, som tända mot hvarje hård yta, t. ex. en skosula och
taga ej skada af fukt; de kunna t. o. m. doppas i vatten och
ändock tända omedelbart därefter. De likna fullkomligt vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
