- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
348

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348-

Hermelinen eller lekalten lämnar det kända hvita skinnet
med den svarta svansen. Förr fingo endast furstar använda
detta slags skinn, men nu förekommer det äfven bland profana.
Hermelinen är ett vesseldjur, som förekommer talrikast i Sibirien.
Om sommaren är dess päls brun, men endast vinterpälsen har
högt värde. Hermelinen imiteras genom skinn af hvit kanin och
den vanliga vesslan.

Järf eller filfras, ett af Lapplands svåraste skadedjur, men
som också är allmänt i norra Europa och Nordamerika, ger en
långhårig, mörkbrun päls med ett mörkare parti på ryggen. Den
är både varm och vacker. Den amerikanska anses vara den minst
värdefulla.

Uttern har en fin och dyrbar päls, i synnerhet liafsuttern,
soni förekommer vid Stilla oceanens nordliga kuster. De bästa
kunna betinga mycket höga pris. Hafsutterns skinn är
glänsande brunsvart och kommer i stora massor från Canada till
Europa. Mindre glänsande är den vanliga utterns skinn;
täckhåren å densamma bortplockas vanligen, innan fällen bringas i
marknaden, så att endast den silkeslena bottenullen blir kvar.

Genettaskinn är ett lent och silkesglänsande skinn, med grå
och saffransgul hårfärg samt bruna och svarta fläckar och en
mörk längdlinje utmed ryggen. Svansen är hvit med flera svarta
ringar. Do erhållas af gonett eller desmanskatten, som finnes i
Frankrike, Afrika in. fi. länder. Till samma grupp, som med
ett gemensamt namn kallas skunkdjur, höra också stinkdjuren,
zibetkattoma m. fi. dylika smärre rofdjur, hvilkas skinn användas
till muffar, pfisar m. m.

Björnsk nn af vanlig björn är mörkt, tätt, långhårigt och
varmt. Isbjörnens skinn är gulhvitt. Björnskinn imiteras
stundom medelst färgade getskinn.

Sjubbskinn är skinnet af den amerikanska tvättbjörnen.

Gnagarnes grupp framvisar en hel mängd värdefulla
pälsdjur. Den allmänt bekanta ekorren lämnar vintertiden ett skinn,
som på ryggen är grått eller gulgrått (" gråverk") och på buken
hvitt och gråspräckligt. Det användes till dampälsar m. m.
Sommarskinnet är rödbrunt. De mesta ekorrskinnen komma från
Sibirien, Nordamerika och Ryssland.

Bäfvern, som numera nästan är utdöd i Europa, men ännu
jagas i Nordamerika, lämnar ett dyrbart skinn, som, sedan
täckhåren blifvit bortryckta, är silkeslent, mycket lätt och fint, af
gråbrun till askgrå färg. De äro sällsynta och betalas högt. De
imiteras genom plysch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free