Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405-
Smaragden är en dyrbar ädelsten med ljusgrön eller
himmelsblå färg, stor glans och genomskinlighet ocli har med rätta liknats
vid vårens friska grönska. De ädlaste komma från Salzburg,
Egypten, Peru, Sibirien o. s. v. Prån sistnämnda land härrör
den största kända smaragd, som är 6 tum lång och väger
omkring 3 kilogram; den förvaras i samlingarna i S:t Petersburg.
Färglösa, gula eller blå varieteter af smaragd kallas beryller
(sällsynta); är beryllen grönaktig kallas den aquamarin. Den
liknar topas, men skiljes från denna därigenom, att den i vissa
riktningar synes mindre genomlysande, om den hålles upp emot
dagern, beroende på tydliga genomgångar vinkelrätt mot
längdaxeln, hvilka saknas hos topasen. På 1500-talet funno spanjorerna
i Peru oerhördt rika grufvor, hvilka dock sedermera spårlöst
försvunnit. Smaragd är hårdare än granat, men mjukare än
krysoberyll.
Spinell är ett högt skattadt lerjordsmineral, som
förekommer i de mest växlande färger, från rödaktigt hvitt och
rödt, blått och blåhvitt, till gräsgrönt och grönsvart. Den ädla
spinellen är nästan rubinröd med olika färgskiftningar. Den
karmin- eller rosenröda kallas rubinspinell eller spinellrubin. Den
svartgröna kallas pleonast eller ceylonit, den gröna klorospinell,
den ljusröda, som ofta går i violett och visar en mjölkig
grumling, kallas balas-rubin, de violetta och rödbruna sorterna kallas
almandin-spinell (icke att förväxla med almandin, som är namnet
på ädel granat). Mindre värde har den rödgula ättikspinellen,
som kommer från Brasilien, och den i ljusgult gående s. k.
rubicellen.
Topas är en jämförelsevis allmän ädelsten, som står på
gränsen till halfädelstenar. Den är vanligen färgad i vingula
eller honungsgula nyanser, någon gång ljusgrön, ljusblå,
rödaktig eller helt och hållet färglös. Genom upphettning kan den
bringas att antaga andra färger; t. ex. den honungsgula eller
brungula brasilianska topasen, som blir ljust gredelin eller röd
och utbjudes under namn af brasilianska rubiner, ja, t. o. m.
utbjudas som spinell. De flesta topaser komma från Sachsen
(bekant är den höga rubinliknande topasklippan vid Auerbach),
äfvensom från Böhmen och Mähren. Dessa äro ljusgula eller
blekt vingula, men mindre värderade än de brasilianska, som
äro ljusröda eller (mera sällan) färglösa; i senare fallet kunna
de vara alldeles vattenklara.
Topasen användes i stor utsträckning till broscher,
hals-och armband och dylika smycken och förekommer vanligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
