Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 36 —
gäller deii medelbegåfvade än den geniala.
Underkännandet sporrar ofta den senare, men förlamar
den förra. Loford förödmjuka ofta snillet —
som har sitt eget ouppnådda mått — men de
stegra den svagare kraften. Snillen kunna vara
ärelystna, men det är det äkta snillets väsen att
icke ärelystnadens lockelser utan själfva
skapardriftens är dess väsentliga bestämning.
Hvad den auktoritet angår, som man äfven
framhållit att kvinnan saknat, så veta vi ju alla,
att just det i något fall ny danande snillet alltid
framträder i den grad utan auktoritet, att det
förföljes, hånas, strider, går under eller segrar —
för att sedan själf blifva en ny auktoritet I Det
stora snillet brukar blott i ringa grad
tillrättalagda, systematiskt gifna näringsämnen, ty det
söker själf sin näring; det har ej behof af banade
vägar, ty det är själf vägbyggare.
Just på grund af detta geniets väsen har
det kvinnliga snillet framträdt lika ofelbart för
ett par tusen år sedan som i detta århundrade
och under hvarje period, då en nation visat sig
bördig på snillen. Kvinnosnillena hafva uppstått
i samma, nästan retsamt stillastående, proportion:
en eller ett par geniala kvinnor i en grupp af
tio, tolf stora manliga genier. Må vi till exempel
minnas m:me Sevigné och m:me Lafayette samt
den manliga grupp, som var samtidig med dem.
Eller de män, som voro samtida med m.me Lebrun
eller m:me Stael; med George Sand eller med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
