Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 62 —
kunna, skulle opponenterna säga, rikta kulturens
fatabur med många säckar, bräddfulla af nyttiga
produkter, men huru få äro icke de stora, vilda,
organiskt och fritt växande snillena, manliga lika
väl som kvinnliga I
De skulle säga, att konsten och litteraturen
sjunkit, sedan männen förlorat en af sina djupaste
inspirationer: skönheten i kvinnans känsla och i
hennes yttre varelse. Ty den företeelse, hvilken
nu undantagsvis framträder där kvinnan intensivt
idkar studier och sport: att kvinnokroppen
förlorar sin egen och antager en mera maskulin
karakter — den vore då regel.
Och slutligen skulle opponentera säga, att
samhällslifvet ej höjt sig i samma grad, som man
antog att det skulle göra, sedan kvinnan — en
gång fullt likställd med mannen — kunde sätta
in sin moderlighet på alla områden. Också
kvinnan skulle då taga frågorna »praktiskt»; icke vara
besvärad af stor »sentimentalitet» eller alltför fin
hänsynsfullhet. Hon skulle se mera kallt och
klart på missförhållandena, ja, flertalet kvinnor
som män skulle försöka att tämja vildheten hos
snillet och känslomänniskan inom båda könen;
kvinnor som män skulle »lära sig att taga världen
som den är», denna svåra konst, i hvilken hittills
endast vissa män nått mästerskap.
Det är utan oro jag tänker mig möjligheten
af den nyss skildrade framtidsbilden. Ty den, som
tror på utvecklingen, hyser lika litet någon
pessimism med afseende å naturens förmåga att skydda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
