Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 138 —
relsefrihet, som en produktion af andligt slag
kräfver.
Ofta hämmas kvinnans utveckling som
producerande alldeles genom ett giftermål. Hade
t. ex. George Eliot blifvit gift med en landtpräst
vid tjugo år och fltt en barnaflock, så skulle
denna moderliga, hängifna och blyga, af
sympatisk uppmuntran absolut beroende, natur
troligen aldrig kommit att skrifva. Hade George
Sand fått en fin och älskvärd landtjunkare till
man, i stället för en herr Dudevant, så är det
föga troligt, att denna lidelsefullt moderliga kvinna
hade kommit att dikta, utan endast att, med
alla pulsar, lefva.
Stundom blir moderskapet döden: det kunde
kostat E. B. Browning s lif, det tog Charlotte
Brontes.
Ofta blir saknaden af moderskapet ett
hinder. Dem, hvilka mena att jag glömt de många
barnlösa kvinnorna — gifta som ogifta — då jag
sökt finna de framtida möjligheterna för kvinnans
likställighet med mannen i produktion, vill jag
påminna om det djupa ordet om m:me de
Girardin: »Hon sörjde de barn, hon aldrig ägt».
En sådan sorg absorberar äfven kraft. Men om
således moderskapet och moderligheten ständigt
kräfva offer, hvilka minska antalet af kvinnliga
snillen eller af dessa snillens verk, så blir det
som sagdt dessa moment, hvilka gifva den allra
högsta betydelsen åt de verk, de frambringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
