Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 139 —
Ännu aldrig har ett stort snilleverk varit
danadt af en kvinna, hvilken icke lefvat fullt och
djupt som kvinna.
Ätt många sekundära värden frambringas af
gifta och ogifta, af kvinnor med och utan barn,
har jag åter och åter upprepat. Att sekundära
värden också äro värden — såväl från den
manliga känslans håll som från den kvinnliga
produktionens — behöfver heller icke bevisas och
så mycket mindre, som det är från och med
sekundära värden till inga värden alls, som den
öfvervägande delen af produktionen, manlig och
kvinnlig, består 1
Jag har talat om det yppersta från båda
hållen.
Och då finna vi, att det var den innerliga
modersömhet — som under andra förhållanden
troligen beröfvat litteraturen en George Eliot —
hvilken nu blef det högsta i hennes geni;
alldeles som den nu är det högsta hos vår Selma
Lagerlöf, hvilken med ömhetens smältande
guldtoner genomtränger den fantasiens blåa skymning,
i hvilken hon ser sina gestalter.
Och George Sand — hvars erotik var på det
djupaste sätt ett med hennes moderlighet — hon
var framför allt inspirerad af den senare känslan,
när hon gjorde sitt flammande uppror mot den
äktenskapliga osedligheten, framför allt den, att
lagen ger mannen en rätt, kärleken ensam kan
skänka. Det var intensiteten i E. B. Brownings
erotiska känsla, hvilken kom henne att — trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
