Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framsteg i språket (1897)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa sju satser brukas på olika sätt. Men i en
sådan förbindelse som »en stads gator», tillägga vi
ju till substantivet (tingordet) »stad» ändelsen s
och få sålunda en särskild s. k. »kasusform», som
benämnes »genitivform».
I nutidssvenskan kan alltså ett substantiv hava
två olika kasusformer, den ena för »genitiven»
(då substantivet står som ett slags bestämning till
ett annat substantiv) och den andra för alla övriga
användningar. Men i fornspråket hade man särskild
kasusform ej blott för genitiven, utan dessutom
en särskild form för vart och ett av de sju olika
användningssätt, på vilka vi nyss sågo exempel,
alltså 8 olika kasusformer i stället för våra 2.
Ett substantiv plägar, som vi veta, brukas ej
blott i ental (t. ex. en stad) utan även i flertal
(t. ex. städer). Man skulle kanske kunna tycka,
att flera möjligheter ej rimligtvis kunde finnas
till; men våra förfäder hade dessutom ett särskilt
tvåtal. Och eftersom både tvåtal och flertal vart
för sig kunde, liksom ental, förekomma i 8 »kasus»,
torde man en gång hava haft 24 olika kasusformer [1], under det hos oss substantivet ej får fler än 4
(t. ex. stad, stads, städer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>