Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eufemism (1896)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därpå, att det »oegentliga» uttrycket utom själva
sakinnehållet meddelar ett plus. Det ger nämligen en
personlig färg åt yttrandet och låter den talandes
egna känslor och uppfattning framträda på ett
karaktäristiskt sätt.
Starkast framträder denna personliga känslofärgning
uti ironien. När man begagnar ord, som uttrycka raka
motsatsen till det, man menar, blir det av tonen i det
sagda eller av omständigheterna, under vilka orden
sägas, ögonblickligen klart för åhöraren, huruvida
skärande hån eller t. ex. smeksam och uppsluppen
glädtighet dikterat yttrandet.
Men vill man se prov på den oändligt rika omväxling
och mångfald av känslostämning eller personlig
uppfattning, som kan uttryckas genom ett »oegentligt»
bruk av orden, då måste man vända sig till skaldernas
eller vältalarnes språk och granska deras s. k. troper
och figurer.
Läsa vi t. ex. i Tegnérs Svea uppmaningen att »inom
Sveriges gräns erövra Finland åter», eller i Per
Henrik Lings dystra Gylfe naturskildringen: »Bakom
fjällets skäggiga topp blodiga månen skred», så erfara
vi livligt, huru den avvikelse från ordens vanliga
nyktra och torra användning, som skalden tillåter sig,
anslår vår känsla eller fantasi på just det särskilda
sätt, som skalden velat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
