Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eufemism (1896)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Troper och figurer kunna, som bekant, ej strängt
åtskiljas. Båda arterna tillsamman kunna beskrivas
såsom bildliga, oegentliga eller omskrivande uttryck,
vilka brukas för att starkare tilltala fantasien eller
känslan. Om ock talrikast förekommande i poesi och
vältalighet, äro de dock visst icke inskränkta till
den högre stilen. Vårt allmänna språkbruk omfattar
av ålder många uttryckssätt, som böra räknas till
troper eller figurer, och nya sådana bildas ständigt,
synnerligast då vårt samtalsspråk höjer sig till
större livlighet och energi.
Bland troper och figurer kan man också, åtminstone
till största delen, inrangera den egendomliga art
av uttryckssätt, åt vilken vi nu vilja ägna särskild
uppmärksamhet, den s. k. eufemismen. Om denna gäller,
som vi skola se, att den har hemma vida mera i det
bildade samtalsspråket än i den högre stilen, den
konstnärligare framställningen.
Visserligen är vårt ämne både för omfattande och till
vissa delar också för ömtåligt, för att det skulle här
kunna få en uttömmande behandling, men vi skola dock
försöka att för oss klargöra dess viktigaste drag,
ordna dem och fastställa deras betydelse.
Vad menas då med eufemism? Namnet förskriver sig
från de gamla grekiska retorerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
