Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eufemism (1896)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeln den person, till vilken man riktar sitt tal:
man vill väja undan för sådana uttryck, som av någon
anledning kunde obehagligt beröra honom.
Men fastän detta motiv till begagnande av eufemismer
är det allmännaste och det i de flesta fall
förhärskande, så medverka ej sällan andra drivfjädrar.
Så synes särskilt vara förhållandet vid
användningen av svordomar, bedyranden och dylika
kraftuttryck. Mången tror sig ej kunna göra sina
yttranden tillräckligt pikanta eller tillräckligt
manhaftiga eller tillräckligt trovärdiga, om han ej
kryddar dem med något slags hänsyftande på djävulen
och dennes anhang eller hemvist. Om han då framställer
hänsyftningen mera indirekt och förmildrat, alltså
genom en eufemism, så kan det ju hända, att han härmed
gör en eftergift för sin åhörares ömtåligare öron;
men lika ofta eller oftare ligger väl anledningen uti
den talandes egen känsla av, att det icke är riktigt
rätt eller icke riktigt passande att begagna sådana
rafflande kraftord. Han kan ej låta bli att använda
dylika starka saker, men han späder ut dem för att
lugna sitt samvete. Om själva bedyrandets form genom
förändringen blir meningslös och löjlig, bekymrar
det honom ej. I stället för förbanna mej! begagnar
han med lättare hjärta förbaska mej!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
