Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är säkert, att deras antal måste antagas vara ganska
litet, kanske blott några hundra, högst ett eller
två tusen.
Men utom detta gemensamma ordförråd, som för språket
kan anses vara vad de ädlaste delarna, de centrala
organen, äro för ett djur eller en växt, äger varje
svensk till sitt förfogande vissa ordgrupper, vilka en
stor del av hans landsmän, ofta största delen av dem,
icke begagnar och för det mesta ej ens förstår.
Några sådana grupper utgöras av ord, som hava blott
lokal spridning, d. v. s. dialekt- eller bygdemålsord,
slangord och kotteriord. Dessa falla dock utanför
vårt närvarande ämne, enär de till största delen icke
räknas till riksspråket; i många fall är emellertid
gränsen svår att uppdraga.
Andra grupper bestå av s. k. yrkes- eller
fackord (»tekniska termer»). Namnen böra tagas i
vidsträckt betydelse. Så gott som varje människa är
nämligen hemmastadd i ett eller flera »fack» eller
»yrken». Ej blott specialisten inom en vetenskap,
en förvaltningsgren, ett hantverk eller något annat
slags näringsgren har sina fackord, även sportsmannen,
spelaren, ungdomen i sina lekar, ja kanske till och
med barnkammarens innevånare hava sina särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
