Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anatomisk handbok av A. H. Florman (1823), har benrad
blivit använt.
Tungt, snarare att betrakta som en omskrivning än som
ett fast kristalliserat ord är antändningsämne. I
dess ställe begagnar Olof von Dalin i sin Historia
eldfänge: »en mordbrännare . . skulle kastas
på elden, om han blef gripen med eldfänget i
handen». Ordets återinförande lättas genom likheten
med det allmänt brukliga adjektivet eldfängd; även
hava svenska dialekter (enl. Rietz) eldfäng både som
substantiv och adjektiv.
I den mån som dok kan brukas i stället för slöja,
bör även doka (sig) och dokad kunna förekomma till
ersättning av beslöja (sig) och beslöjad. Om nunnor
brukas det ännu av C. F. Dahlgren i strofen:
»Dokade möjor,
radband och slöjor
gått till de döde,
klostret står öde».
Men sannolikt möter det inga synnerliga svårigheter
att utsträcka användningen vidare, helst som det ännu
heter i kyrkobibeln (1 Mos. 38: 14) »hon . . dokade
sig och förhölgde sig». O. Kolmodin d. ä. berättar i
sin Bibliska Qvinnospegel (1732), att fordom »brud
til brudesäng gick dokad». Möjligen har just detta
ställe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
