Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På förhand måste vi anmärka, att de allra äldsta
handskrifterna gått förlorade, så att man från
1100-talet icke torde äga mer än ett par fragment;
ävensom, att bestämmandet av varje särskild
handskrifts ålder ännu icke sker med full säkerhet.
Mönster för de äldsta isländska handskrifterna voro
de latinska och engelska (angelsachsiska) från samma
tid, och de isländska kommo att ganska nära sluta
sig till sina förebilder.
Man skrev på pergament, d. v. s. på djurhudar,
som blivit väl glättade och med feta ämnen samt på
annat sätt beredda, så att de kunde användas till
skrivning. Detta skrivmaterial var känt hos antikens
folk, sannolikt före tillvaron av riket Pergamum,
från vilket det erhållit sitt namn. På Island, där
papperet jämförelsevis sent kom i bruk, begagnades
pergamentet ända in i nyare tiden. Islänningarna
tyckas emellertid icke hava nedlagt synnerlig
konst eller kostnad på att göra pergamentet fint och
vackert. Färgat pergament förekommer, mig veterligen,
icke i någon isländsk handskrift.
Skinnen togos nog helst av kalvar, men sannolikt
oftast av får, islänningarnas allmännaste husdjur. Om
antalet skinn, som åtgingo, kan man göra sig en
föreställning genom det faktum, att den största av
de å Stockholms Kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
