Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrivaren eller den tidens läsare brytt sig om,
ty de frågade endast efter innehållet.
Vi omtalade nyss, att skrivarna pläga vara angelägna
att skriva varje rad till slut för att icke lämna
plats obegagnad. När texten innehåller verser, skrivas
alltså dessa i en följd liksom prosan; på sin höjd
skiljas versraderna genom punkter eller utmärker
ett v (= visa, d. v. s. strof) i marginalen, att ett
stycke i bunden form är inskjutet. Någon indelning
i stycken förekommer ej, utom den egendomliga
kapitelindelningen, vilken förtjänar särskild
beskrivning, icke minst för det sätt, varpå skrivarna
därvid förenat prydlighet med rumbesparing.
Kapitelindelning brukas i de flesta handskrifter, på
de ställen där innehållet så fordrar eller tillåter,
men skrivaren har ofta gjort annan indelning, än
hans original har haft. Det nya kapitlets två eller
tre första rader börjas icke ute i marginalen, utan
något längre åt höger, så att plats blir öppen för en
stor begynnelsebokstav. Denna bokstav, som vanligen är
kulört, helst röd, och försedd med prydliga slängar,
har efteråt ditmalats, stundom av annan person
än skrivaren själv. Målaren har icke alltid varit
läskunnig: ibland har till hans ledning den önskade
bokstaven blivit i helt liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
