Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o (»ö») av o och e. Diftongerna skulle uttryckas
genom sammanställning av de enkla ljudens tecken. De
långa konsonantljuden betecknas med bokstäver ur det
s. k. stora alfabetet [1]; ng-ljudet uttrycktes med ett
eget tecken (n); för de båda th-ljuden (jfr eng. thin
och father) behöll man runan Þ [2].
Detta ypperliga system tyckes likväl aldrig ha blivit
till alla delar konsekvent tillämpat. Nasaleringen,
som rätt snart torde ha försvunnit ur uttalet,
finnes ej betecknad i andra skrifter, längdtecknet
blev tämligen sällan utsatt på de långa vokalerna, och
särskilt beträffande de nya vokaltecknen uppstod stor
oreda i skrivsättet. På det hela visa handskrifter
från olika tider mycket betydliga skiljaktigheter i
beteckningssättet, och även inom samma handskrift
finner man ofta starkt vacklande mellan äldre och
nyare stavning.
Också i avseende på interpunktionen saknas ofta
följdriktighet. I mycket gamla handskrifter finnas
undantagsvis frågetecken och kolon, eljest utgöres
det enda skiljetecknet av punkten (vilken dessutom
kan användas för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
