Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bläcket plumpar bokens skinn,
illa bet min penna. –
Tung och trög är handen min,
tadla hellre denna!» [1]
Samme man visar också på ett ställe till i
handskriften sin poetiska skrivklåda, då han i
marginalen sätter denna utgjutelse:
»Mången prisar sommaren för fåglars fagra sång.
Men jag lovar vintern, jag, ty natten är så lång».
Ett personligt tycke av annat slag visar en skrivare
i ett stort manuskript (AM. 604, 4:o), innehållande
versifierade sagor (s. k. rímur): han har i nedre
kanten på bladen upptecknat en hel mängd isländska
ordspråk, som tillsammans utgöra en rätt värderik
samling.
Av alldeles skiljaktig art och betydelse från det
nu nämnda äro de namnteckningar, som på olika tider
blivit skrivna i marginalerna av en skinnbok. I regeln
torde det väl vara namnen på bokens ägare, vi här hava
framför oss; och med tillhjälp av dessa namnteckningar
kan man understundom spåra bokens historia, då man
nämligen har någon kännedom om namnens innehavare
eller åtminstone vet, vilken släkt eller trakt,
de tillhört. Att forskare kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
