Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kvinnans frälsning
- Hvad utgör Guds församling?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i barnaåren, underkastade tusende lidanden och outsägliga
ansträngningar — okända till mannen. Äfven de flesta
familjefäder äro alldeles känslolösa för och okunniga härom. De i
synnerhet som aldrig känt en smärta eller förlorat en natts
sömn, icke ens för de barn, som kalla dem fäder.
Detta allt har fallit på kvinnans lott, och många ha redan
i barndomen förträlat och fördärfvat sig genom dessa
omständigheter. Hon måste, oaktadt hennes lidande, arbeta lika mycket
och ofta mer än mannen. Är Gud då orättvis, att hon,
oaktadt allt detta, såsom kvinna skall ega mindre rättighet till
frälsningen, „kvinnans säd“ kom för att skänka, än mannen?
Visst icke! Hon eger tvärtom genom dessa
brottet-försonande-lidanden företräde för mannen, men hindras däraf att bekläda
embeten, och därför fordrar Gud det icke af henne. Om en
gudaktig kvinna offrar sig för att under dessa försvårande
omständigheter förkunna rätt och sanning, så är hon så mycket
mer tacknämlig inför rättvisans och kärlekens Fader.
Hvad utgör Guds församling?
I ändamål att förflytta intrycket, att kvinnan i sin
profeterande eller talande ställning inkräktar på ordningen i Guds
församling, vilja vi i korthet visa, hvad som utgör en af
skriften erkänd „Guds församling“.
Den bestod ursprungligen af ett folk, som blifvit „omvändt till Gud
från afgudarna, till att tjäna den lefvande och sanne Guden och vänta
hans Son från himmelen“. (1 Tess. 1:9, 10.) „De voro uppbyggda på
apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Jesus Kristus själf,
i hvilken hela byggnaden (alla medlemmarna) sammanfogas och växer till
ett heligt tempel åt Herren, i hvilken afven I (efesier) med uppbyggens
till en Guds boning i Anden.“ (Ef. 2:19—22.)
De hade „en herre, en tro, ett dop, en Gud och allas Fader.“ Och
„I hela hopen af dem som trodde var ett hjärta och en själ, och icke en
enda sade något vara sitt af det han egde, utan allt var för dem
gemensamt... Ty icke heller fanns ibland dem någon behöfvande, ty alla, som
egde landtgårdar eller hus, sålde dem och buro fram värdet af det som
såldes... och åt hvar och en (troende) utdelades efter som han behöfde.“
(Apg. 4:32-35.)
Hvar finnes denna „Guds boning“ i dag? Står folken, som
kallas „frälste“, på denna härliga höjd? Nej, de ha icke ens
ett dop, eller en „enig Herre“, utan dyrka en „treenig Gud“,
och huru kunna då folken komma till enhet! Profeternas ord
anses af de allra flesta att vara lika öfverflödigt som en
föråldrad almanacka, och Kristi tillägg till profetiorna —
Uppenbarelseboken — angår ju bara gamla, hedna Rom, enligt
lektor P. W:s tolkning. Likna dessa mot hvarandra och mot
skriften stridande köttsliga partikyrkor, gifta med staten, Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:52:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvinnsam/0020.html
