Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den oföränderliga prestlisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amerika, som redan är förlamadt under deras välde. Hvad
dessa „andliga" uträtta synes af följande utdrag ur Otto Hörths,
i „Das Freie Wort", offentliggjorda uppsats:
„Klostren en fara för staten. Det är helt säkert ingen
tillfällighet, att det nu för tiden i en mängd land utbrutit en formlig storm mot
klostren. I Brasilien, Portugal och Spanien hafva våldsamheter mot
klostren föröfvats, och statsmyndigheterna vidtaga åtgärder för att hämma
munkarnas till ytterlighet gående uppträdande och föra dem tillbaka inom
lagens skrankor; den franska republiken har genom föreningslagen
betydligt inskränkt de andliga ordnarnas antal och verksamhet; i Schweiz,
Österrike och Italien fäster pressen uppmärksamheten på klostrens
utväxter, och det torde icke dröja länge iörrän också där
statsmyndigheterna komma att gripa in."
„Kyrkan har tagit romerska staten till mönster och tillegnat sig
dess auktoritet och egendom", säger han. Ja, så hafva alla sekter gjort,
så långt de förmått. „Klostren hafva ofta blifvit fabriker, där det
produceras försäljningsvaror.
„Denna verksamhet är så mycket mer inbringande, som klostren
ofta hvarken betalar löner eller skatt; intet under, att privatpersoner icke
länge kunna konkurrera med dem. Den spanska befolkningens
förbittring mot klostren grundar sig hufvudsakligen på denna punkt.
Upprepade gåuger hafva Spaniens handels- och industriföreningar i skrifvelser
till regeringen begärt, att man åtminstone skulle lägga skatt på de
kloster, som drefvo fabriks- och liknande verksamhet. I en a£ dessa
skrifvelser heter det bl. a.: „Spanien har förvandlats till ett ofantligt kloster.
De skattefria ordnarna upprätta skolor, likörfabriker, parfymeriaffärer,
tryckerier, bokbinderier, tvättinrättningar, såpfabriker, skofabriker och
draga allt slags handarbete till sig, till skada för arbetaren,
industriidkaren och köpmannen." Skrifvelsen klagar vidare öfver den olagliga
exploateringen af arbetare, och i synnerhet af barnen, som få dålig kost
och måste arbeta otillbörligt länge. Samma klagan har förekommit äfven
i Frankrike, och „biskoparna själfva hafva i en klagoskrift till påfven
beskyllt den gode herdens systrar för att de på det skamligaste sätt
exploatera de fader- och moderlösa barnen."
„Klostren äro kyrkans fästningar", säger han, och „alla folk få hårdt
bota för att deras statsmyndighet försummar den plikt, som består i att
noga inspektera klostren "
Klostren ha varit ränksmidareverkstäderna för kungamord,
landsförräderi, uppror och obeskrifliga förbrytelser emot
kvinnan i alla tider. Att de ännu äro af samma art bekräftas af
deras agitationsdekret, riktadt emot Spaniens civila myndighet
på Filippinska öarna.
Sålunda utropade en: „Revolutionens stund nalkas. I bönder ären
Kristi soldater, och som sådana hafven I ingen annan herre än påfven.
Hållen er beredda, ty snart skolen I beväpnade draga mot Rom för att
återgifva staden till honom, som den med rätta tillhör!"
En annan katolsk prest utbrister, likaledes från predikstolen: „Snart
återkommer 1848! Konungar och furstar böra försvinna! Hvad är för öfrigt
den italienske konungens tron? En eländig ställning, som stödes med
bajonetter!"
En tredje bland den katolska kyrkans tjänare yttrar: „När I bönder
hafven betalt edra utskylder, ären I icke skyldiga edra herrar något annat.
Men om påfven befallde eder att I icke ens skullen betala utskylderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
