- Project Runeberg -  Kvinnorösträttens historia i främmande länder /
7

(1919) [MARC] Author: Ann Margret Holmgren - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTISLAVERIKONGRESSEN I LONDON

7

nor lika väl som för män». Och flera framstående
kvinnor protestera i ganska märkliga brev till sina vänner
bland politikerna mot att kvinnorna blivit uteslutna från
de utfärdade människorättigheterna.

2. Antislaverikongressen i London.

Rörelsens inledning.

Eörelsen för kvinnans politiska rösträtt, i Amerika såväl
som i England, kan sägas härleda sig från en episod vid
antislaverikongressen i London 1840. De amerikanska
antislaveriföreningarna voro inbjudna och hade sänt sina
främsta medlemmar som delegerade. Föreningarna i
Pen-sylvanien och Massachusetts hade valt kvinnliga delegerade.
Bland dessa voro två kunskapsrika unga fruar, de
sedermera världsbekanta och beundrade frihetskämparna E1
i-zabeth C a d y Stanton och Lucretia Mött.

Engelsmännen hade inte tänkt sig möjligheten av
kvinnliga delegerade och förskräcktes vid deras ankomst. Enligt
engelskt skick och bruk var yttranderätt i en offentlig
församling inte medgiven kvinnor. De kvinnliga
delegerade uppmanades för den skull genast att nedlägga
sina mandat. Härpå svarade Lucretia Mött att de
inte frivilligt kunde avsäga sig sitt mandat av hänsyn till de
föreningar som hade sänt dem.

En livlig debatt utspann sig. De ledande amerikanerna
försvarade kvinnorna med talande skäl. »De ha gått i
spetsen med fanan och männen ha följt efter.» »De
anti-slaveriföreningar som uppträda med största duglighet och
energi äro otvivelaktigt de som styras av kvinnor.» »Vi
skulle aldrig mer kunna be Massachusetts kvinnor om
hjälp, om vi nu sveke dem» o. s. v.

Männen visste hur oumbärliga kvinnorna hade varit och
hur tappert de hade delat faror och mödor med dem i aboli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:52:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvlander/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free