- Project Runeberg -  Kvinnorösträttens historia i främmande länder /
22

(1919) [MARC] Author: Ann Margret Holmgren - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I FRÄMMANDE LÄNDER

om dessa lagfrågor hade till följd att kvinnorna fingo
kommunai rösträtt två år därefter.

Den första petitionen om rösträtt för kvinnor inlämnades
1851 och förelades lordernas hus.

9. John Stuart Mill för fram frågan.

Alla dessa och flera händelser hade burit bränsle till den
eld som nu var tänd för rättvisa mot kvinnorna. Den
världsberömde tänkaren John Stuart Mill1 hade 1861
i sin »Representativ styrelse» vältaligt klarlagt skälen för
rösträttens utsträckande till kvinnorna. När han sedan 1865
uppställdes som parlamentskandidat gjorde han ytterligare
det bestämdaste uttalande för kvinnornas rösträtt. Det var
första gången denna fråga bragts på tal inför engelska
valmän. Att han trots ett sådant uttalande blev väld ryckte
upp frågan till en bättre plats.

1866 bådo ett antal kvinnor Mill att frambära en petition
till parlamentet om rösträtt för kvinnor. Han lovade göra
det, om de kunde skaffa 100 namnunderskrifter. På 14
dagar samlades 1,500 underskrifter, varibland så framstående
namn som Florence Nightingale2, Josephine
Butler3, Harriet Martineau4 m. fi.

Följande år hade den liberala rörelsen framtvingat ett
författningsförslag som ånyo skulle ge en stor
rösträtts-utvidgning åt män. Mill föreslog ett tillägg till billen5

1 F. 1806 d. 1873, filosof och nationalekonom.

* F. 1820 d. 1910, berömd för filantropisk verksamhet. Under
Krim-kriget 1864 begav hon sig med ett antal sjuksköterskor till kriget där
hon införde ny ordning vid lasaretten.

* F. 1826 d. 1890, känd för sitt reformarbete på sedlighetens
område. Jfr dessa småskrifter n:o 217.

4 Författarinna av nationalekonomiska och andra skrifter, f. 1802
d. 1876.

6 En motion kallas bill i engelska parlamentet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:52:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvlander/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free