- Project Runeberg -  Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893. En bibliografi /
1

(1893) [MARC] Author: Sigrid Leijonhufvud, Sigrid Brithelli - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Historisk öfversikt.



De äldsta spåren af svensk litteratur äro att söka på
runstenarna från den senare vikingatiden. Det händer
nämligen att inskriften på dessa minnesstenar efter en kort
redogörelse för namn och släkt afslutas med några
stafrimmade verser — ett lof öfver den fallnes bragder, ibland ock
en bön för hans själs välfärd. Kanske kunna vi då i
de runverser, som en hustru låtit rista öfver sin döde make,
»bäst af bönder», eller en moder öfver sin son, se en antydan
om att redan i äldsta tid diktens språk ej var den svenska
kvinnan främmande.

Den egentliga medeltidens världsliga diktning visar inga
spår af kvinnligt författarskap. Men att det funnits kvinnor,
som intresserat sig därför, det intyga sådana samlingar som
»fru Märetas bok» och »fru Elins bok»,[1] afskrifter af
riddardikter och rimkrönikor, gjorda vid midten af 1400-talet för
förnäma damers räkning.

Den religiösa litteraturen är dock medeltidens viktigaste.
Och på detta område är vår svenska litteraturhistorias
främsta namn en kvinnas, den heliga Birgittas.

Birgitta Birgersdotter (Brahe), född omkring 1303, tillhörde
en förnämlig och för sin fromhet känd släkt. Hon utmärkte
sig från späd ålder genom ovanliga förståndsgåfvor,
viljekraft och djup, svärmisk religiositet. Dessa grundelement i
hennes skaplynne kommo henne att såsom mogen kvinna
och gift med en man af betydande ätt framstå såsom en af
den tidens inflytelserikaste personligheter.

[1] De båda fruar, som i handskrifterna angifvas såsom deras respektive
egare, anses vara fru Märta Månsdotter Gren, gift omkring 1450 med herr
Christiern Benktsson Oxenstierna till Salsta, och fru Elin Göstafsdotter
Sture, enka 1451 efter Knut Stensson Bjelke, sedermera omgift med Erik
Axelsson Thott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 08:08:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kvlitt1893/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free