- Project Runeberg -  Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893. En bibliografi /
5

(1893) [MARC] Author: Sigrid Leijonhufvud, Sigrid Brithelli - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förkonstlade herdekväden ställer hon de mest liffulla och
åskådliga landtlifs-idyller, mot dess retoriska didaktik än
godmodiga, än skarpa, alltid träffande och kvicka satirer.

Hennes dikter offentliggjordes anonymt i den af hennes
man utgifna tidningen Stockholmsposten, de flesta och bästa
mellan 1793 och 1800; de vunno genast en oerhörd popularitet.
Blygsam och tillbakadragen, lät hon dock ej ens af Svenska
Akademiens uppmaning förmå sig att utgifva dem i bokform;
först efter hennes död (1817) utkommo hennes »Samlade
skaldeförsök», som nu räknas till vår litteraturs bästa skatter.

Vid den tiden pågick här som hetast striden mellan
»gamla skolan» och »fostoristerna», som, inspirerade af
Tysklands nyromantiker, entusiastiskt förfäktade känslans och
fantasiens rätt inom skaldekonsten. Till deras grupp hör fru
Nyberg, mer känd under sin pseudonym Euphrosyne; hennes
lyriska dikter äro täcka och intagande.

Vårt århundrade har dock ej att uppvisa någon svensk
kvinnlig poet, som kan mäta sig med det nästförflutnas.
Men redan på 1700-talet hade i och med den första svenska
romanen en ny diktart här införts, som från början af
1800-talet drog till sig allt flera kvinnliga förmågor. Några hafva
blifvit kända långt utom sitt fosterlands gränser, och främst
bland dessa står Fredrika Bremer (1801-65), banbryterska i
mer än ett afseende.

När 1828 hennes första »Teckningar ur hvardagslifvet»
anonymt utkommo, mottogos de med ett intresse, som
»Familjen H.» stegrade till formlig förtjusning. Alla intogos
af den äkta svenska lokalfärgen, den fina humorn och den
rena grundtonen i dessa berättelser. Författarinnan blef
med ens populär; nästan hela serien, i hvilken »Grannarne»
(1837) betecknar höjdpunkten, blott vidgade och ökade denna
popularitet. Redan på 1830-talet började hennes romaner
öfversättas och blefvo snart kända i Europas flesta länder
samt i Amerika. Äfven Svenska akademien skänkte henne
sitt erkännande genom att 1831 tilldela henne den mindre
skådepenningen och 1844 sin stora medalj i guld.

Emellertid hade Fredrika Bremer genom umgänge med
framstående personligheter och genom sin resa till »Nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 08:08:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kvlitt1893/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free