- Project Runeberg -  Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893. En bibliografi /
6

(1893) [MARC] Author: Sigrid Leijonhufvud, Sigrid Brithelli - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verlden. (1848—51) allt mer utvecklat och fördjupat sin
lifsåskådning. Särskildt hade hon klargjort sin uppfattning af
kvinnans ställning, sådan den var och sådan den borde vara.
Redan förut antydd, frambryter denna uppfattning öppet i
romanen »Hertha» (1856), där konstnärligheten fått stå
tillbaka för tendensen, en tendens, som inom pressen blef
föremål för det skarpaste klander. Fredrika Bremer hade själf
insett, att hon äfventyrade sin popularitet genom att skrifva
Hertha; »men att jag gjorde det ändå», tillägger hon, »skall
glädja mig i min dödsstund». Det hade hon också skäl att säga;
uppoffringen bar frukt. Redan då hon återkom från sin
resa i »Gamla verlden» (1856—61), en resa, som hon skildrat
lika ypperligt och målande som förut »Lifvet i nya verlden»,
fann hon en och annan reform till kvinnans förmån
genomförd. Hon fann äfven sina egna åsikter framgångsrikt och
entusiastiskt förfäktade af »Tidskrift för hemmet».

Sex år efter Fredrika Bremers första uppträdande utkom
anonymt »Cousinerna», en kvick och liflig, stundom glänsande
skildring af aristokratiens lif. Boken väckte stort uppseende
och följdes af den ena romanen efter den andra af samma
lätta och kvicka penna. Småningom blef det bekant att
författarinnan var friherrinnan Sophie v. Knorring, f. Zelow,
(1797—1848). Mest hemmastadd i salongerna, har hon dock
i »Torparen», den bästa af hennes romaner, skänkt oss en
af de första svenska folklifsskildringarna. Hennes arbeten
öfversattes på flera språk och beundras i synnerhet för stilens
elegans; i originalitet och sedlig höghet är hon dock Fredrika
Bremer mycket underlägsen.

Innan friherrinnan v. Knorrings anonymitet blifvit röjd,
fick hon en medtäflare om allmänhetens gunst i »Fru F.»,
Emilie Flygare
(sedermera Carlén, 1807—92), en synnerligen
produktiv författarinna. Genom sina skildringar ur
medelklassens lif och kanske mest genom sina friska och färgrika
skärgårdsbilder intager fru Flygare-Carlén en framstående
plats inom vår vitterhet. Hon har också vunnit Svenska
akademiens erkännande i det hon 1862 hedrades med dess
stora guldmedalj. Hennes arbeten, hvilka i allmänhet
öfversatts och i mänga upplagor blifvit spridda öfver hela den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 08:08:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kvlitt1893/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free