Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mittén var enhällig i önskan om att kvinnorna skalle
inneslutas i den nya grundlagsreformen.
1908 utsträckte alltinget den kommunala rösträtten till
alla kvinnor och män som betalade skatt i städerna
Reykjavik och Hafnarfjordur. 1909 togs steget ut till lika
kommunal rösträtt över hela landet — tjänstefolk dock
undantagna. Endast en skillnad gjordes, nämligen att
kvinnorna fingo rätt att helt enkelt avsäga sig ett val utan
att ange något skäl, medan männen först efter sex års
tjänstgöring åtnjöto samma rätt. Denna frikostighet mot
kvinnorna mottogs icke med tacksam belåtenhet på
kvinno-håll, där man inte var hågad för en undantagsställning
i skyldigheter lika litet som i rättigheter.
Kvinnorna och den kommunala rösträtten,
Kvinnorna beredde sig samvetsgrant för sitt första
tillträde till valurnan. De anordnade upplysningskurser i
kommunalpolitik m. m„ så eftersökta att Reykjaviks största
sal icke kunde rymma de tillströmmande åhörareskarorna.
Icke ens en stickande snöstorm, som en kväll troddes
omöjliggöra publikens framkomst, hindrade kvinnorna att
infinna sig.
Vid valet visade de sig vuxna den nya rättigheten och
slogo världsrekord i plikttroget och talrikt deltagande.
Fyra kvinnor invaldes genast i Reykjaviks stadsfullmäktige
och en av dem hade till och med större röstetal än någon
av de övriga 14 kandidaterna. Kvinnorna gingo fram med
egen lista när det visade sig att männen ej voro benägna
att ge dem goda platser på sina listor och ej hade tänkt
sig mer än 1 kvinnlig representant Många kvinnor
före-drogo dock att rösta med männens partier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
