Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna organisera sig.
Det var Lars Hierta som jämte sin dotter Anna1
och fru Ellen Ankarsvärd inbjöd till bildande av
en »Förening för gift kvinnas äganderätt»,
med vilken ett offentligt agitationsarbete bland kvinnor
för kvinnofrågor tog sin början. *Denna förening satte för
en tid en viss fart på kvinnornas uteblivna deltagande i
de kommunala valen i Stockholm. Men först med
Fredrik a-Bre m e r f ö r b u n d e ts stiftande 1884 på initiativ
av Sophie Adlersparre, f. Leijonhufvud,
organiseras en omfattande kvinnosaksrörelse. Marken var beredd
genom den redan i slutet på 50-talet av henne och fru R
o-salie Olivecrona startade »Tidskrift för Hemmet».
Fredrika Bremerförbundet har hållit vad det lovade och
dess verksamhet har varit välsignelsebringande för
kvinnorna på många områden icke minst på det ekonomiska.
Det har bevakat kvinnornas intressen, framlagt deras
synpunkter och önskemål för regering och riksdag och andra
vederbörande och ofta bidragit till stora landvinningar,
däribland att kvinnor 1889 blevo valbara till skolråd,
fattigvårdsstyrelser och fattigvårdsnämnder, vilket var ett
stort principiellt framsteg, om också icke mottaget med
någon entusiasm, och längre fram den ur
kvinnosakssyn-punkt ännu mycket betydelsefullare framgången att en
kvinna — fru Emilia Broomé — 1914 kallades till
medlem av lagberedningen och där bevakat kvinnornas rätt.
Fredrika Bremerförbundet bildade 1895 en lagkommitté,
vilken snart upptog frågan om politisk rösträtt för kvinnan.
På dess förslag ingick styrelsen 1899 med en väl motiverad
hemställan till regeringen om att taga i övervägande
angelägenheten att bereda kvinnorösträtt till andra kammaren.
I petitionen vågade man ej gå längre än till den ogifta
kvinnan. Framställningen lämnades utan avseende.
1 Sedermera g. m. prof. Gustaf Retziua ocli skaparinna av
arbetsstugorna i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
