Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de gamla väljarna så att de inte skulle kunna räcka upp
ett finger».
1907 framträda även socialdemokraterna med egen motion
av Branting och 14 medmotionärer om lika, allmän och
direkt rösträtt och valbarhet för män och kvinnor. Ej mindre
än sex motioner i frågan avslogos vid denna riksdag.
Den begärda utredningen uppdrogs sent omsider 1909 av
den Lindmanska ministären åt professor C. A.
Reuter-s k i ö 1 d och chefen för statistiska centralbyrån
överdirektör L. Wide 11. Första delen, Reuterskiölds »Om
utvecklingen och tillämpningen av idén om
kvinnans politiska rösträtt», förelåg färdig våren
1911, och andra delen, Widells »Politisk rösträtt
för kvinnor», först ett år senare. Efter sex års väntan
kom således den begärda utredningen och innehöll platt
intet som i minsta mån kunde skrämma riksdagen från att
upphöra med det nu till årlig vana övergångna avslaget
av ett större eller mindre antal motioner i frågan.1
Reu-terskiöld hade för sin del kommit till det resultatet
att kvinnornas uteslutande beror på att de »icke blivit
någon sådan maktfaktor i samhället, vars
inordnande i statsorganisationen ansetts vara av praktiskt
behov påkallat».
Det var kinkigt för kvinnorna att utfundera hur de skulle
kunna bli denna maktfaktor. De avstodo från att försöka
nya medel och fortsatte på den en gång inslagna vägen
att göra propaganda, vinna motionärer och framför allt
att ihärdigt väcka kvinnornas eget intresse för saken.
1909 hade för första gången ett förslag om rösträtt och
valbarhet för kvinnor på samma villkor som för män
bifallits i andra kammaren. Det var väckt av Karl Staaff
och bifölls helt oförhappandes utan votering. Två år senare
bifölls Staaffs motion icke längre enhälligt utan med
120 röster mot 92.
1 Tyviirr kimtia do mänga motionärernas namn av utrymmesskiil
här ej upptagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
