Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
inkomst eller genom gåva eller testamente fått
egendom under egen förvaltning utan att likväl ha erhållit
boskillnad; men enligt Kallenberg skulle detta förslag
stranda på den omständigheten, att mannen enligt vår
civilrätt i sista hand måste anses svara jämväl för
hustruns utskylder, så länge någon grad av
egendomsgemenskap äger rum.
Efter motion av herr K. Staaff antog riksdagen
år 1904 en skrivelse till regeringen med begäran om
utredning av denna fråga. Enligt meddelande från
statsministern lär regeringen i år komma att
framlägga kungl. proposition om egen debetsedel för gift
kvinna med egendom under egen förvaltning.
Huruvida herr statsministern med detta uttryck menat
endast gifta kvinnor med full boskillnad eller uttrycket
i enlighet med riksdagens skrivelseförslag omfattar
varje sådan gift kvinnas inkomst, över vilken hon
äger ensam råda, är ej alldeles klart, men
kommer att visa sig, så snart den kungl. propositionen
föreligger. Att denna senare utsträckning, såsom
prof. Kallenberg framhåller, i viss mån komme i strid
med de allmänna civilrättsliga reglerna för
förmögenhetsförhållandena mellan man och hustru, är
obestridligt; men å andra sidan står den i god
överensstämmelse med de paragrafer i giftermålsbalken, som giva
hustrun rådighet över egen arbetsförtjänst m. m. Dessa
paragrafer äro själva undantagsbestämmelser, och att en
undantagsbestämmelse drar en annan med sig såsom
en konsekvens, är varken ovanligt eller ologiskt.
Som vi alla torde veta, vanns Andra Kammarens
samtycke till det vilande politiska rösträttsförslaget
endast till priset av en länge efterlängtad kommunal
rösträttsreform, vilken sätter det kommunala röstmaximum
såväl på landet som i städerna till 40 röster. Denna
reform är såsom sådan riktad mot de mycket stora
inkomst-tagarnes och enkannerligen bolagens stora
röstövervikt i en mängd kommuner och har så tillvida
ingenting att göra med kvinnornas rösträtt. Emellertid
formulerade vid sistlidne riksdag även liberala
samlingspartiet ett förslag till kommunalreform, som utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
