- Project Runeberg -  Eos /
41

(1903) [MARC] Author: Werner Karsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

illustration placeholder

En teckning af K. H. Bhrensvärd.


illustration placeholder




Gustaf III har i allmänhet klandrats för
att i konstens användning altför
mycket hafva skattat åt sin fåfänga.
Sannt är också att han gärna såg sig
själf i ord, olja och sång förevigad
under särskilda viktigare händelser af
sitt lif och likaså kan man i hans
tvingande af Sergel att kvarstanna i
hemlandet, för att glfva glans åt sitt hof,
skönja denna fåfänga, som ju i detta
fall hade till följd hämmande af Sergels
hela utveckling. Men dock är detta klander
öfverdrifvet. Gustaf den tredje var i
ofvannämnda afseende ett barn af sin tid och jämförlig med Ludvig
den fjortonde i Frankrlkc, som ju l så mycket var Gustaf III:s
förebild. Främst måste dock ställas Gustaf III:s varma
nitälskan för konstens och literaturens uppblomstring och hans
egen konstnärliga kallelse att „skapa“. Utan dessa tvänne
faktorer skulle helt säkert sådana skapelser som Operahuset och
Svenska Akademin aldrig hafva sett dagen. Men Gustaf III
ville äfven själf njuta af konsten. Själf uppträdde han l sina
egna teaterpjeser och bäst trifdes han bland sina „snillen“, då
hvarje etikett fick vika för ett konstnärligt kamratskap. Gustaf
III:s styrka var att åt sitt och sin omgifnings llf gifva en
konstnärlig prägel, men en prägel, som äfven egde en djup och
värklig motsvarighet. I alt, bvad konsten berör, var sålunda
Gustaf den III en skapare, ända ifrån bindandet af rococons
för nordbon i viss mån främmande snirklar i lugnare, smäckra
linjer, till uppfostrandet af sina snillen, t. ex. Lidner.

Detta konstens Indragande i det dagliga lifvet gifver just
åt det Gustavianska tidehvarfvet det stora behag, som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:57:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kweos/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free