Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han varit den förste, som uppställt den (dess rotter
strftcka sig i sjelfva verket ända till Aristoteles och
Plato), eller som skulle åsigtens anhängare i våra dagar
i allt följa Malthus, utan emedan han genom talrika och
djuptgående statistiska undersökningar en gång för alla
lemnat den förut mera på gissningar och
sannolikheter fotade teorien en fast grund att bygga på. Af
malthusianismens grunddrag — i sjelfva verket allt,
hvad jag af denna lära känner — vill jag nu i det
följande gifva mina åhOrare en, så vidt möjligt, lättfattlig
framställning.
Dessa grunddrag kunna sammanfattas i följande
ord:* vi äro fattiga, ty vi äro för många. I hvarje
land af gammal odling, har befolkningen, lemnad åt
sig sjelf, en naturlig benägenhet att tillväxa i långt
hastigare grad än näringsmedlen. Följden häraf
varder fattigdom med dess vanliga följeslagare: laster och
brott, och ehuru man ingalunda kan påstå, att dessa
olyckor härflyta från öfver befolkningen ensam, skola
likväl alla medel till deras aflyelpande visa sig
vanmäktiga, om ej samtidigt befolkningens tillväxt regle-
land, hvilka länder ensamma på fastlandet då voro
tillgängliga för den resande engelsmannen. Efter freden i
A-miens besökte han Frankrike och samlade öfverallt nya
fakta till befolkningslagens belysande. Han afled 1834
såsom professor i praktisk ekonomi och nyare historia i
Hai-leybury, samt medlem af franska institutet och kungliga
akademien i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
