Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträfva, om vi skola kunna höppas en varaktig hjelp
mot fattigdomen och allt socialt elände*).
År nu en dylik inskränkning tänkbar? Den är
icke blott tänkbar, utan den har verkligen sedan
närmare ett århundrade till baka blifvit åtminstone
tillnärmelsevis genomförd i ett af Europas länder, och
dertill i ett land, som i stort sedt onekligen intager
ett af de förnämsta rummen med afseende på såväl
allmänt välstånd som nykterhet och sedlighet. Detta
land är Frankrike. I Frankrike, vinets hemland, der
”naturen sjelf bjuder den glada menniskan att njuta”,
säges dryckenskapslasten vara så godt som okänd. I
Frankrike, det glada, lättsinniga Frankrike, är de
utom äktenskapet födda barnens antal relativt till
befolkningen ansenligt mindre än i vårt land. Till
och med verldsstaden Paris, som till sin olycka
blifvit en samlingsplats. för det förnäma slöddret från
*) ”Intill dess frambringandet af stora familjer
betraktas med samma känslor, som dryckenskap eller hvarje
annan ut sv äfning, är föga förbättring i sedligt
afseende att vänta. Men så länge de förnäma • och
prester-skapet föregå fned exempel af detta slags omåttlighet, hvad
kan väntas af de fattigaf” J. Stuart Milly Principles of
Political economy. London 1876 crown 8:0 s. 226 anm.
Dessa ord af den man,* som tämligen allmänt erkännes
såsom nyare tiders störste nationalekonom, äro vål
företrädesvis yttrade med afseende på engelska förhållanden, men
ega säkerligen sin tillämpning äfven för vårt eget land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
