Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemföra städer med stader och landsbygd med
landsbygd, och om detta iakttages, sä blir resultatet ett helt
annat Så var t. ex. i Stockholm år 1876 äe för
fylleri pliktf&ldes antal ej mindre än 1 pä 27 inv.’)
Hade Paris samma år haft en motgvarande siffra att
uppvisa, så skulle antalet fyllerimål i denna stad
ensam uppgått till 73660, således nära nog det belopp
(83664), som af gr. H. anföres för hela Frankrike.
Samma anmärkning gäller om alkoholförbrukningen i
de båda länderna.
I sammanhang härmed anser jag mig böra med
några ord omnämna ett förhållande, som vid första
ögonkastet tyckes stå i strid med den åsigt om
dryc-kenskapens orsaker, som jag i min skrift uttalat. Det
är bekant, att under goda år, då arbetsförtjensten är
riklig, dryckenskapen ingalunda aftager utan tvärtom
betydligt växer. Det kan då tyckas, som skulle det
till sist icke vara bristen utan öfverflödet, som
förleder till dryckenskap. Men man bör ej glömma, att
det här {lr fråga om tillfälliga och osäkra
förbättringar i välståndet. Arbetarens lefnadsvanor förändras
likväl ej på en dag Qller ens på ett år, och om hans
ställning en längre tid varit sådan, att bränvinet
utgjort hans snart sagdt enda njutningsmedel, är det
mer än klart, att han skall använda en plötslig
ökning af sin arbetsförtjenst till att i rikligare mängd
*) G. Westfelt Om dryckenskapens tillstånd och
fysiska följder i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
