Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom sedlighetens och religionens område i alla tider
uppmärksammats’).
Jag sökte äfven indirekt ådagalägga detta genom
att påpeka likheten i ethiskt afseende mellan de
preventiva åtgärderna å ena sidan samt å den andra
hvarje äktenskapligt umgänge, som företages, oaktadt
makarne äro medvetna om, att hafvandeskap på grund
af naturhinder ej kan varda följden.
Anser någon nu (och i sjelfva verket är denna
åsigt icke så alldeles ovanlig), att hvarje könsumgänge,
*) För den, som önskar taga del af Luthers praktiska
och fördomsfria uppfattning af detta ämne, erbjudes ett
sådant tillfälle i den framställning af »Luthers sociala ethik»,
som nyligen utgifvits af docenten R. Sundelin. Uttryckligen
framhålles der, att det äktenskapliga umgänget enligt
Luther är sedligt berättigadt äfven der makarne icke dermed
vilja vinna det ursprungliga ändamålet, födandet af barn.
Härmed är ingalunda sagdt, att Luther skulle hafva gillat
preventiva åtgärder, om de på hans tid föreslagits. Hade
än den medicinska vetenskapens ståndpunkt på hans tid
tillåtit att uppställa en sträng gräns mellan alla dylika
åtgärder och fosterfördrifning, hvilket icke var fallet (det
qvinliga ägget upptäcktes först 1827 af Baer;
ägglösningens oberoende af könsumgänget har först 1844 af
Bischoff blifvit ådagalagdt); så skulle han dock sannolikt i
deras användande hafva sett en bristande tillit till
försynens godhet. Men vi lefva icke nu i det sextonde seklet.
Mellan detta och oss ligga icke blott Keplers och Newtons,
utan äfven Adam Smith*s och Malthus* upptäckter. Att de
ekonomiska och befolkningsförhållandena liksom den yttre
naturens företeelser styras af oföränderliga lagar, var en tanke
lika främmande för Luther, ¿om den i våra dagar är
omot-säglig och af alla tänkare erkänd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
