Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s lärospån som partiledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV:S LÄROSPÅN SOM PARTILEDARE
Vid den riksdag, varom Indebetou nu berättar, 1853—54, höll
en viss frontförändring på att arbeta sig fram inom
borgarståndet. Liberalt var ståndet fortfarande, men den äldre liberalism,
som under den mäktige Thore Petres ledning fört ståndet fram
sida vid sida med Anckarsvärds riddarhusopposition, hade
förlorat det mesta av sin auktoritet i och med Petres och Frans
Schartaus avgång. Ståndets 3 B:n, A. M. Brinck (Stockholm),
A. W. Björck (Göteborg) och Lars Billström (Lund), bland vilka
den sistnämnde var den organisatoriska kraften, höllo väl den
liberala majoriteten rätt bra samlad, men intresset började att
mera rikta sig åt ekonomiska reformkrav — frihandel,
näringsfrihet, järnvägsbygge — än åt de något nötta rent politiska, en
förskjutning, som särskilt markerades genom A. O. Wallenbergs
inträde (för Sundsvall) denna riksdag. Denna nya fas gav
samtidigt något förbättrade chanser åt den av
Norrköpingsborgmästaren P. J. Lagergren ledda konservativa sidan, då den
protektionistiska riktningen, särskilt företrädd av K. A. Almgren
(Stockholm), nu energiskt anslöt sig. Indebetou, som var
Almgrens svåger, och borgmästaren C. J. Stolpe (Arboga) framträdde
på denna sida som nitiska operatörer.
Indebetou förtäljer, att dåvarande kronprinsen (Karl XV), »i
den åldern, då man har behof af att vara verksam», nu sökte
skaffa sig anhängare inom olika stånd för att påverka
riksdagsförhandlingarna. Så kallade han till sig Indebetou och hade med
honom ett längre samtal om ställningen inom borgarståndet och
möjligheten att där få en konservativ majoritet. Kort efteråt
tillskrev han Indebetou följande brev, som något belyser ställningen
inom ståndet.
Tack, min hedersvän, för vårt sista förtroliga samspråk; den
uppriktighet, hvarmed du bemötte mig, ingaf mig ett ännu större
förtroende till dig än jag ägde förut. Jag räknar på dig både som sann
fosterlandsvän och som min egen personliga! Lita fortfarande på mig,
jag är ej ombytlig i vänskap!
Jag har talt med Asker, han är ganska moderat och på eder sida!
Med honom följer Stenberg, ehuru han har ett envist lynne!
Wallenberg och Tjernberg gå med Brinck! Wahlström tål ej Billström
och har sagt bestämdt han ej svär Billströms fana! Du ser så-
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
