- Project Runeberg -  Från Karl XV:s dagar : personer och händelser /
110

(1924) [MARC] Author: Carl Hallendorff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tronföljaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONFÖLJAREN

tvertom. Det olyckliga Polen måtte väl icke vara en evig badigeon[?]
för förbundet mellan dess fordna eröfrare! Vare nu emellertid härmed
huru som helst så ömkar och grämer mig lika djupt den ovärdiga
behandling min stackars svåger tyckes röna. Om min högsinnade och
kraftiga svägerska, som visar sig stor i olyckan der hon sitter ensam
i Biebrich med oförskämda (förr krypande!) pickelhuvor i sitt slott
— gör det mig ej mindre ondt. Jag har skrifvit till kronprinsen af
Preussen ett bevekande bref rörande Adolphs förmögenhet, och har
låtit säga denne sednare, att hos mig, i mitt hus i Stockholm och
Skåne, skulle olyckliga slägtingar alltid finna den fristad, som jag
kunde bereda dem. Troligen leder intetdera till stora resultat;
emellertid har jag sökt uppfylla den pligt, som äfven mitt hjertas känslor
ålade mig, och känner mig lugn deröfver.

Inom vår flotta har nu klubban fallit. Geiiom en torr och kall
ordres ifrån kgl. Sjöförsvarsdepartementet, utan ett enda ord till
upplysning eller förklaring ifrån någon, förordnas jag att fortfara med
halfva min inspektörsbefattning, hvaremot August förmäles nämnd till
andra hälften! Ehuru jag beklagar min bror, klandrar jag naturligtvis
alldeles ej förordnandet hvad honom beträffar; händelserna lära nog
sjelfva föra den talan, som icke anstår mig. Men att tvinga mig
sålunda de facto och genom en omväg, in på det ena vapnet, då både
Kung och Departementschef många gånger lofvat mig att få stå
utanför dem båda, såsom en vice amiral, och då jag endast i
förlitande på detta löfte icke begärde mig ut ifrån ett vapen, der jag
numera aldrig kan finna trefnad — detta gjorde mig djupt bedröfvad,
och, jag är ledsen deröfver, var i första ögonblicket förbittrad, hvaraf
mitt bref till kungen om saken nog lärer bära spår. Men mitt beslut
är nu orubbligt. Antingen befrielse från den återstående delen af
inspektörsbefattningen, eller afsked ur Flottan innan i:a Oktober.

Om få dagar (Söndagen den 9:de Sept.) kommer jag, vill Gud, till
Stockholm, och skall då med lugnadt sinne, men med oryggelig vilja
yrka på den rätt jag anser mig, lika med hvarje svensk man, ega att
icke emot min vilja blifva förordnad att tjenstebefattning utöfva
hvarföre jag ej lön på stat åtnjuter.

Du kan ej tänka huru herrligt här varit och är! Sjöbaden göra
både Fru och isynnerhet barnen så godt.

Danska Kungafamiljen har varit här i Tisdags, på kontrabesök.
Jag tror den hade skäl att vara nöjd med alltsammans. Helsingborg
och Fartygen på redden företedde vid afresan i den lugna qvällen
en herrlig anblick!

Posten går — jag måste sluta! Hälsa din Grefvinna och Dotter
och tro mig alltid din tillgifne vän Oscar.

Skörden här nere har blifvit bättre bergad än väntadt. Min är
utmärkt.

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvdagar/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free