Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Efter Skandinavismens nederlag
- Bismarck, Benedetti och Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISMARCK, BENEDETTI OCH BELGIEN
stone det allra mesta var redan förut i någon mån känt, varför
det knappast skulle lönat sig att förbigå detsamma med tystnad.
Vad som nu framlagts, har sitt största intresse genom
redogörelsen för frågan om Belgien efter kriget 1866.
*
Det är ett sedan länge känt faktum, att den franska
regeringen efter preussisk-österrikiska kriget 1866 underhandlade
med Berlin om Luxemburgs och eventuellt även Belgiens
införlivande med Frankrike. Saken, som redan förut omtalats i de
mest invigda kretsarna men även där allenast som svävande
rykte, bragtes till allmän och säker kännedom av Bismarck själv,
när han den 25 juli 1870 lät Times bekantgöra utdrag ur ett
honom av franske ambassadören i Berlin Benedetti förelagt och
av Benedetti själv utskrivet fördragsprojekt i dylik riktning. Detta
skickliga grepp för att påverka Englands opinion omedelbart
efter det nya krigsutbrottet sökte Benedetti möta med förklaringen,
att han nedskrivit projektet på Bismarcks initiativ och nära nog
efter hans diktamen, varför tankarna, menade han, originärt
voro den tyske statsmannens. Denna ståndpunkt hävdade
Benedetti yttermera i sin 1871 utgivna bok »Ma mission en Prusse».
Ett fullständigare ljus över förloppet kastade Sybel, vilken i
5:e delen av »Die Begründung des deutschen Reiches» (tr. 1890)
ägnade åtskillig uppmärksamhet åt denna märkliga episod.
Därvid hade den frejdade historikern haft tillgäng även till
Cergay-papperen. Sybels redogörelse är i korta drag följande. Ännu
medan Österrike och Preussen befunno sig under vapen mot
varandra, framträdde i juli 1866 Napoleon III med yrkanden på
kompensationer åt Frankrike som villkor för godkännandet av
Preussens utvidgning och omorganisation av Tyskland. Dessa
kompensationsunderhandlingar, vilka ytterst syftade till franskt
förvärv av land intill Rhen, fördes väsentligen genom franske
utrikesministern Drouyn de Lhuys och Preussens minister i Paris
von der Goltz, men förslaget tillbakavisades stramt nog av
Bismarck. Misslyckandet föranledde Napoleon att låta den
tyskfientlige Drouyn de Lhuys avgå samt att under Rouhers
led-9—233960. Hallendorffi Från Karl XV:s dagar.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kxvdagar/0143.html
