Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under fransk-tyska kriget - Krigsutbrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSUTBROTTET
samma avsikt förelegat att upplysa och lugna opinionen, kunde
intet vara lättare än att officiellt meddela, vad som verkligen
förekommit. Men detta skedde icke, tvärtom accepterade man
vid förklaringarna till kamrarna d. 15 juli mot bättre vetande
den tyska telegramformuleringen som riktig och byggde därpå
den all fredsmöjlighet utsläckande och sålunda avgörande
anklagelsen, att Frankrikes ära hade kränkts i Benedettis person.
Stämningsvägen fick gå vidare och svälla över alla bräddar.
Ems-telegrammet blev därvid en liten topp på vågen, knappast mera.
Där telegrammet fick eller kunde fatt verklig betydelse, det
var i Tyskland. Humöret höll på att sjunka under intrycket, att
konung Vilhelm alltför fredsivrigt föll undan för det befallande
språket från Paris; Bismarck var häröver så upprörd, att han
telegrafiskt hos konungen hotade med omedelbar avgång. Men
så, som Emsfelegrammet lydde i omredigeringen, klang
därigenom det strävt avvisande tonfall, som den tyska folkmeningen
begärde, det var, just som Moltke anmärkte, en fanfar i stället
för en chamade. Så stramade opinionen inom Tyskland upp sig.
Det blev patriotiskt jubel i stället för nedslagenhet, men innan
Bismarck behövde eller ens medhann att med stöd härav göra
något nytt diplomatiskt schackdrag, hade den franska regeringen
tagit sitt avgörande steg och proklamerat kriget.
• •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
