Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiets första år - Indebetous berättelse om partiets tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMANNAPARTIETS FÖRSTA ÅR
man förut känd som litteratör, men nu uppkommen till
riksdagen, med föresats att spela en roll, äfven på den politiska
vädjobanan. Han hade vid utskottstillsättningen blifvit förbigången
af de styrande bröderne, och således var det naturligt, att han
tillhörde de missnöjda. Så var icke förhållandet med de
närvarande representanterna af f. d. Bondeståndet; tvärtom hade de
fleste af dem fått plats i de förnämligaste utskotten. Orsaken
till deras missbelåtenhet kunde således icke härflyta från samma
källa som Emil Keys; det var icke sårad fåfänga, som hade
samlat de hederlige dannemännen i Bacchi tempel. Hvad kunde
då orsaken vara till deras opposition eller misstro, till det rådande
partiet? Låtom oss se!
Vid det sammanträde, som de första dagarne efter riksdagens
öppnande utlystes af dem, som ville taga spiran i sina händer
inom 2dra kammaren, hade det proklamerats, att ministèren borde
obetingadt understödjas, eftersom det var genom dess åtgärder,
det nya representationsförslaget blifvit genomdrifvet. Detta
program mötte genast opposition. Man underkände visst icke
mini-stèrens förtjänster i nämnda afseende, men att binda sig vid
något löfte att i alla händelser bifalla, hvad regeringen kunde
komma att föreslå, det ansåg man ändå vara för mycket vågadt.
Ställningen var bekymmersam inom landet, det visste en och
hvar, och icke minst var regeringens financiella ställning
betänklig. Bönderna hade tyckt sig finna, att de tyngsta bördorna
gemenligen kastades på dem, då det var fråga om att hjälpa
regeringen ur någon klämma, och de befarade, att det också nu
skulle gå på samma vis, då statens finanser skulle rangeras. Med
ett ord: de ville ha sin talan öppen för alla möjliga eventualiteter.
Den förre bondtalmannen, som man låtit stiga fram och föra
ordet vid sammanträdet, insåg också genast, att hans bolagsmän
hade gått för långt, och att den proklamerade satsen inte kunde
souteneras. På eget bevåg återtog han därför till en del sitt
yttrande, eller gjorde åtminstone en sådan modifikation däri, att
han föll undan för opponenternas invändningar. Men dels torde
väl icke Nils Larsson så noga vetat, hur långt hans kamrater i
detta fall kunde vilja gå i medgifvanden, dels kommer man alltid
i en skef ställning, när man framkastar en thes, och sedan omedel-
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
