Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiets första år - Indebetous berättelse om partiets tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMANNAPARTIETS FÖRSTA ÅR
af Hans Excellens* ord, att han för sin del icke kunde gilla Hans
Excellens’ förfaringssätt, men just af detta skäl ej heller ville följa
H. Exc:s exempel och ställa frågan på sin spets’.
Genom en sådan vändning af frågan ansåg talaren sig bäst
främja sina principalers intressen. Man kunde därigenom sluta
till, att icke någon ministèrförändring åsyftades, och därjämte
utsatte man sig icke för en votering, hvars utgång var ganska
problematisk. Då man ej är säker på sin styrka, bör man icke
giva sig in i en strid på lif och död. En liten skärmytsling kan
då vara tillräcklig och mera ändamålsenlig. Nu stod det hvar
och en fritt att tro, att om landtmannapartiet bara hade velat,
så skulle utrikesministern fatt stryka på foten — men det ville
icke! Hans excellens fick för denna gången pardon! Man
förunnade honom tid att bättra sig!
Det vissa är, att totalintrycket af denna evenement blef, att
grefve Manderström hade förlupit sig, då däremot ingen kunde
förneka, att landtmannapartiet visat moderation. Naturligtvis
fanns det vissa brushufvuden inom partiet, hvilka tyckte att man
icke bort ’släppa tag’, såsom de uttryckte sig. Olika åsikter
finnas alltid, och den stora konsten är att detta oaktat
sammanhålla en armé, där hvarje soldat äger frihet att yttra sin mening,
och där det inte finns några krigsartiklar.
Vi nämnde i det föregående, att finansministern dragit sig
ur spelet just då * det tycktes, att vana vid affärerna bäst
behöfdes inom hans departement. Visserligen hade han skäl att
förebära, som kunde synas antagliga. Hans hälsa hade på de
senare åren blifvit vacklande, och han hade allaredan uppoffrat
sin bästa tid i statens tjänst; men ögonblicket syntes dock icke
vara väl valdt, om än det var lugnast för honom att krypa
bakom kanonerna.
Den som blifvit satt på taburetten i Gripenstedts ställe var en
man, hvilken, så vidt man hade sig bekant, saknade all
erfarenhet i financiella ärenden. Han hade varit guvernör öfver
krigsskolan på Carlberg och senast landshöfding i Jämtland; malicen
påstod, att han själf trodde sig duga till allting, men
erfarenheten visade snart, att mannen hade tagit sig vatten öfver hufvudet.
Att det fanns en brist i statens tillgångar, det var en sak, som
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
