- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
12

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. »Oss är födt ett furstebarn»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Upsala universitet anordnade högtidligheten den 18 maj tolka
universitetets känslor. Ur hans tal välja vi det stycke, där
han återför minnet till underrättelsens mottagande i Upsala,
hvilket vi med tillhjälp af en annan samtida akademikers,
prof. J. H. Schröders, bref sökt skildra i inledningen till
detta kapitel. Vi göra det för att därigenom liksom i ett
slutackord söka ge ett så fylligt och starkt och tidstypiskt
totalintryck som möjligt af den jubeluppfyllda stämningen
inom landet och af det sätt, hvarpå den dåtida generationen
älskade ge form åt sina känslor och sin hänförelse. Så föllo
Atterboms ord:

»Hvem af oss förgäter den sköna majnatt, då omsider ett
ilande sändebud kom med tidning om Skandinaviens nyaste,
om Oskars och Josefinas ljufvaste lycka? Från trakt till
trakt, genom nattens skymning, med löpeldens hastighet,
spridde sig fröjdeljud och festliga sånger, enhvar kände sig
personligen deltaga i vår konungasläkts egen sällhet; det
svenska sinnet, sedan århundraden föga öfvadt att vid sin
öfverhet fästas genom andra band än kärlek och beundran,
öfverlämnade sig oinskränkt åt sin urgamla plägsed. Denna
månad, sade man, är just densamma, hvars utsprickande
löf, hvars knoppande blommor susade och doftade omkring
den förste Gustafs vagga, samma månad har korats
af våra fäders Gud att på sitt blomsterhyende bringa oss
det barn, som förvissar oss om hans hägn för Vasastammens
af en hjälte började föryngring. Längesedan hafva
de sänkt mot jorden sina kronor, de lundar som grönskade
när denne befriare föddes; men deras ättlingar, som hälsat
en ny fosterlandets räddare välkommen till dess stränder,
skola med vårdräkt och fågeltoner mottaga hans sonson.
De skola till denne med lifvets första fläktar hviska om
Nordens luft, att den ej alltid är så mild som nu, men alltid
stärkande för manliga sinnen, alltid förtrogen med fria
och trofasta hjärtan. Så tänkte, så talade man: och svenska
folksången lät sin tonström brusa med all dess makt,
och dundren från kanonernas eldgap buro äfven till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:49:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kxvtid/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free