Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Barndom och Ungdom. -- Lifvet på Tullgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera djupgående och mångartad. Till sin allmänna läggning
och grundåskådning tillhörde Carlson den dåtida svenska
liberalism, som hvars förnämsta målsmän framstodo
Geijer efter det s. k. affallet 1838 och Johan Gabriel Richert.
En af Carlsons lärjungar i kungaborgen, nämligen Oskar II,
har till Carlsons minnestecknare i Svenska akademien lämnat
en karakteristik, som är af det stora intresse, att den
här må anföras:
»Carlson förstod att vinna min och mina bröders tillgifvenhet
genom sitt jämna och milda väsende, men särskildt
genom sina speciella insikter och kärlek till de historiska
studierna. Det var hans stora förmåga att genom lifliga
muntliga föredrag på ett koncentreradt sätt väcka åhörarnes
intresse. Också voro hans svenska historietimmar verkliga
högtider för oss, emedan de voro sant fosterländska. Icke
blott de krigiska bedrifterna, utan lika vidlyftigt den nationellt
historiska inre utvecklingen förklarade han för oss med
värme. – Ämnesskrifningen ingick som en integrerande del
af undervisningen. De uppgifna ämnena afhandlade omväxlande
historiska tilldragelser, lättare etiska eller spekulativa
frågor; och var stundom uppgiften att författa ett tal
om ett gifvet ämne eller för ett gifvet tillfälle, hvarvid arbetena
nagelforos på det noggrannaste. – I latin bedrefs undervisningen
strängt grammatikaliskt, men med föga skrifning,
hvilket underlättade studiet af de moderna språken. – Carlson
var, ehuru lekman, en god och varm religionslärare.
Hvarje morgon begynte vi med bibelförklaringar, hvilka voro
utmärkta och tilltalade oss mycket. – Hela hans sinnesriktning
var medlande och försonlig. Sällan hade han för
oss ett hårdt ord. Gick det ej på ett sätt, nåväl, då sökte
han ernå det goda resultatet på annan väg, alltefter som
han trodde lärjungarnes bästa fordra. Vi sågo upp till
honom med vördnad, aldrig med fruktan.»
Därjämte mottog prins Karl undervisning i norska språket
och matematik till en början af norrmannen Otto Aubert,
sedan af V. V. Haffner samt i teckning af historiemålaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
