Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. »Sjungom studentens lyckliga dag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven och kanske än mer genom tillfället att komma i närmare
känning med åskådningar och personer utanför de
kretsar, till hvilka de eljest företrädesvis äro hänvisade.
Helt visst mottog ock prins Karl under sin Upsalavistelse
intryck, som ej oväsentligt påverkade honom för framtiden.
Så – för att taga ett par exempel – blefvo denna skandinaviska
stämning, hvarom jag här ofvan talat, och vissa af
hans studier af betydelse för riktningen af han nationella
politik och hans utveckling som målare och poet. Och för
en yngling med hans öppna sinnelag och hurtiga väsen
måste ock det kamratliga obesvärade umgänget med jämnåriga
af olika stånd och ursprung främja utvecklingen af
hvad som sedan var bland mannens och kungens vackraste
och mest sympativinnande egenskaper: vänfasthet, naturlig
rättframhet och flärdlöshet.
Prins Karls studier i Upsala omfattade företrädesvis fosterlandets
historia, rättsförfattning och vitterhet, men därjämte
ock fornnordisk litteratur och fornkunskap.
Märkligast bland de föreläsningar, prins Karl och hans bror
kommo att i Upsala åhöra, voro helt visst Erik Gustaf
Geijers trenne om »vår tids inre samhällsförhållanden, i
synnerhet med afseende på fäderneslandet». Dessa föreläsningar
höllos i oktober-november 1844. Slutorden till
den första gåfvo ett varmt uttryck af den åldrige Geijers
känslor för konungahuset. Han tolkade sin glädje att ha
upplefvat att se de unga prinsarne inträda i samma lärosal,
där tjugufem år tidigare deras fader som yngling, lyssnade
till lärarnes ord. »Jag har lefvat att se konung Oskars
söner, omhvärfda af den ungdom, som växer deras dagar
till mötes, helga sig i vetenskapernas tempel till fäderneslandets,
till mänsklighetens tjänst. – Jag hälsar det som ett
lyckligt tecken för mig, för detta lärosäte, för fädernesland,
för konung och folk. – En gammal mans välsignelse
skadar ej. Så vill ock jag nedkalla himmelns välsignelse
öfver dessa unga furstar, öfver det ynglingasläkte, som omgifver
dem, öfver den okända framtid, som hvilar i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
