Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. »Konungen är död, lefve konungen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den apparat af ceremonier o. d., som utvecklades i anledning
af Karl XV:s tronbestigning, blef ock synnerligen
omfattande och omständlig både i stort och smått samt förenad
med mycken prunkande ståt. För en senare tid, hvars
tendenser mer eller mindre medvetet och fortfärdigt gå ut
på en afveckling af hvad som är ceremoniöst och cirkladt,
skall kanske mycket däraf endast behålla kuriositetens betydelse,
men det är därjämte icke utan sitt kultur- och tidshistoriska
intresse att taga någon kännedom om, huru man
förr såg sådant och gick upp däri samt utvecklade utstuderad
talang och omsorg för att väl lyckas med iscensättningen
af sådana skådespel.
För öfverskådlighetens skull kan man vara frestad att,
med begagnande af ett par gammaldags dramatiska termer,
sammanföra alla de ceremoniella arrangemangen i anledning
af Karl XV:s tronbestigning under ett par »uppträden»
eller »öppningar» eller kanske rentaf: »haupt- und staats-actionen»:
i) edsafläggelser och notifikationer; 2) kröningen
och den offentliga hyllningen.
Tillvägagåendet med notifikationerna om tronbestigningen
har väl i allmänhet bibehållit sig mest orubbadt genom tidernas
längd, äfven om hufvudstadens befolkning inte längre
förunnas det högtidliga skådespelet af en rikshärold, som
företrädd och efterföljd af en skvadron af lifgardet till häst
rider omkring på gator och torg och läser upp en kungörelse
om den nye konungens öfvertagande af rikets styrelse.
Däremot ha edsafläggelserna uppenbarligen förlorat ej så
litet af sin vikt och betydelse både i monarkernas och riksmarskalksämbetenas
– dessa ceremonielens vestaler – samt
allmänhetens uppfattning och i sammanhang därmed afklädts
mycket af de forna pompösa och gravitetiska formerna. Och
hvad kröningen beträffar, har den ju i våra dagar genom den
nuvarande konungens beslutsamma ingripande ohjälpligen
förvisats till det ceremoniväsendets antikvitetsmuseum, dit
den rätteligen hörde och dit Adolf Hedin redan 1873 ville
ha den undanstoppad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
