Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständerna antaget, och en förordning utfärdades i januari 1861.
Genom densamma blef en mängd af de i 1734 års strafflag stadgade
och vid föregående partiella reformer kvarlämnade dödsstraffen
afskaffade, såsom för särskilda arter af dråp, äfvensom
för barnamord, hvarjämte för mord begånget under
särskildt förmildrande omständigheter kunde ådömas straffarbete
på lifstid i stället för dödsstraff.
Sedan denna, den tredje flocken af större partiella reformer
alltså blifvit genomförd, ansågs vägen banad för en ny
fullständig brottmålslag. Förslag till en sådan framlades
ock af De Geer vid 1862–63 årens riksdag. Förslaget i
fråga var icke blott ett sammanförande af förut gällande
spridda stadganden till ett organiskt helt, utan upptog ock
en hel del nya reformer, som berörde kriminallagens viktigaste
delar såsom de egentliga statsbrotten, fridsbrotten,
ärekränkningarna, sedlighetsbrotten m. m.
Att förslaget betecknade ett afgjordt framsteg icke minst
ur humanitär synpunkt, kan man göra sig en föreställning
om bl. a. genom att se efter, hurusom man i detsamma
gick vidare på den förut beträdda banan att minska
dödsstraffen. Förslaget afsåg att få bort en hel mängd af
de ännu kvarstående dödsstraffen såsom för hädelse mot
Gud, för åtskilliga af de bland förräderi upptagna brotten,
för tidelag, blodskam, för falsk angifvelse, som å lif går,
såvida den tilltalade ej blifvit sakfälld och straffet verkställdt
m. m. Likaså skulle helt och hållet upphäfvas landsförvisningsstraffen
och de återstående s. k. skamstraffen, eller
ärans förlust och offentlig afbön. Lagutskottet humaniserade
förslaget ytterligare, genom att öfver allt, där k. m:t
icke redan gjort det, uppställa straffarbete på lifstid som
alternativ till dödsstraffet samt till straffarbete på lifstid
foga alternativet straffarbete på viss tid.
Förslaget blef af ständerna antaget och utgör den ännu
väsentligen gällande 1864 års strafflag. När den tillkom, hade
gått tjugu år, sedan förslag till ny strafflag byggd på likartade
grunder först blifvit af regeringen för riksdagen framlagdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
