Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hvad som möjliggjort dem eller statshvälfningen den 13
mars s. å. Ett högtidlighållande af båda dessa minnen låg
alltså nära till hands.
Men blotta tanken på att fira en revolution, en konungs
afsättande, vore ock kungen ingen annan än Gustaf IV
Adolf, tycktes verka mycket chockerande på vissa håll, i all
synnerhet inom den civila och militära byråkratin. Blanche
uppger, att man å sina håll ingenting underlåtit för att betaga minnet af revolutionsdagen all väsentlig betydelse för
svenska folket, därvid ådagaläggande en skuggräddsla, som
endast var möjlig hos svagheten. Man skulle ock ha drifvit
det därhän till att snart sagdt befalla dem, som läto sig
befallas, att afhålla sig från allt deltagande i den tilltänkta
festen. I öfverensstämmelse härmed står hvad Hierta berättar om bemödandena i en viss del af den dåvarande högerprässen att inplanta hos militärerna, att man väl kunde förlåta sina föregångare att de genom sin beslutsamhet räddade
landet från undergång, men att det icke passade dem, som
nu tjänade, att ägna de bortgångna eller ännu kvarlefvande
någon offentlig gärd af tacksamhet.
Omsorgen om firandet af den 13 mars öfverläts således
åt Blanche, Hierta och andra den dåtida demokratins mera
representativt och aktivt framträdande män. Under liflig anslutning försiggick på ett mycket värdigt och lyckligt sätt halfsekelfesten den 13 mars i den rymligaste lokal, vår hufvudstad för sådant ändamål förfogade öfver, eller De la Croix’
salong vid Brunkebergstorg, (d. v. s. festlokalerna i samma
hus som Runan), och under presidium af den frisinnade riddarhusledamoten förre landshöfding G. A. Montgomery, en af
veteranerna från finska kriget och sammas krigs historiegraf.
Till denna fest voro inbjudna männen från 1809, de båda
bröderna grefve Karl Henrik Anckarsvärd och generaladjutanten Johan August Anckarsvärd, majoren v. Matern och
öfverstelöjtnant Törneman samt assessor Carlqvist, som
varit Georg Adlersparres handsekreterare, och sönerna till de
båda egentliga revolutionscheferna Adlercreutz och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
