Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å De la Croix frambar sin hyllning till 1809 års män. Det
officiella Sverges hyllning åter framfördes vid den nämnda
grundlagsfästen. Men gemensamt utmärkande för båda fes=
terna var den anklang, som de betydelsefulla minnena vi=
sade sig äga i sinnena och som skulle kunna framkalla för vår
tid mindre smickrande jämförelser med lifaktigheten i intresse,
hvarmed i fjol dessa hundraårsminnen ihågkommos och
firades. Och ändå hade man 1859 ännu att dras med det gamla
förhatliga ståndsskicket, som 1809 år män lämnat orubbadt.
Till grundla.gsfesterif som under stor anslutning och i
värdiga former firades den 6 juni å Djurgårdens Tivoli, hade
inbjudan utfärdats af flera mycket representative män så=
som trenne innehafvare af landtmarskalks= eller talmans"
stolarne eller K. De Geer, G. A. Sparre och justitieborg=
mästaren Holm, flera riksgälds= och bankofullmäktige,justitie=
ombudsmannen Wester, representativa ståndsledamöter så=
som Vilhelm Fredrik Tersmeden, G. V. Gumselius, Nils
Larsson i Tullus, högre ämbetsmän m. fl. samt presidenterna
K. G. Mörner och generalmajor G. af Nordin, som voro söner
af 1809 års grundlagsstiftare.
Hufvudtalet hölls af V. E. Svedelius, då professor i
Lund. För 1809 och dess män talade J. A. Gripenstedt.
Dessutom V. F. Dalman för Sveriges framtid under utveck=
ling af dess fria författning och general Lefrén för Norge,
hvarjämte verser skrifvits af H. Sätherberg, Talis Qualis,
assessor K. G. Strandberg, dåv. pastorsadjunkten Fr. Graf=
ström.
På denna grundlagsfest saknades de 1809 års män, som
bevistat halfsekelsfesten; däremot hugnades den med krön»
prinsen^regentens och hertigarnes af Östergötland och Da=
lame närvaro. Som redan är sagdt, höll dåv. statsrådet
JC. J. Malmsten talet för tryckfriheten. Om de intryck det
framkallade får man en bra föreställning genom följande
skildring ur De Geers Minnen:
Han säger sig aldrig ha hört något tal mottagas med större
entusiasm än ifrågavarande. Liksom de andra talarna stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
