Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta ur Gripenstedts inlägg i den offentliga debatt, som
blef en följd af dechargefrågan vid 1870 års riksdag.
I liknande riktning gingo hans uppseendeväckande uttalan=
den följande års höst i anledning af den ministerkris, som för=
orsakats af Abelinska härordningsförslagets fall vid samma års
urtima riksdag. Ministären Adlercreutz=Bergström ville afgå,
men måste stanna kvar, då kungen ej fann några som ville
träda in i stället. Nu som året förut hade Gripenstedts in=
lägg till stor del formen af en polemik med Henning Hamilton.
Han säger härvid ganska oförbehållsamt och eftertryck=
ligt ifrån, att konungens svårighet att åvägabringa en ny
ministär till stor del berodde därpå att personer med själf=
aktning och karaktär icke ville utsätta sig för att göra samma
erfarenhet som föregående ministrar eller att se sig undan=
trängde från konungens förtroende och sina offentliga be=
mödanden motverkade genom hemliga öfverenskommelser.
Därigenom förminskades icke blott de lagliga rådgifvarnes
inflytande, utan äfven blottställdes deras anseende.
Han betonar ock uttryckligen vikten och värdet af att
äfven i ett konstitutionelt land styrelsens medelpunkt ut=
gÖres af en skicklig, högsinriad och ädel personlighet. Det
vore nödvändigt först och främst för att regeringen inom
sig skulle erhålla den sammanhållning och kraft, som den
eljest måste sakna. Ty äfven om söndring och misstroende
icke förefinnes mellan konung och rådgifvare, fordras dock,
för att det tunga arbete, som åligger rådgifvarne, skulle
kunna med någon glädje utföras, att det lifvas af någon annan
känsla än plikten. Det vore ock af fördel på grund af det
välgörande inflytande, som ett stort föredöme från en upp=
höjd plats kunde utöfva på hela samhället.
Hvar nu G. ville söka ofvan antydda obehöriga sidoinflytel=
ser, utpekas mycket tydligt, när han talar om de bestyr, där
själfva andan af regentens personlighet tydligast afspegla sig.
Området for den delen af regentens verksamhet är hans
dagliga omgifning vid hofvet, och, »man må säga hvad
man vill, äro dock inverkningarna härifrån i ett monarkiskt
samhälle dock ej utan sin stora betydelse. Eller tror man
kanske, att om från denna krets utgå endast ädla föredömen
samt upplysta, storsinnade åsikter, 0222 de lefnadsvanor, som
ö.o.r råda, äro enkla, men upphöjda, 0222 sysselsättningarna
dar äro värdiga och allvarliga, om ett klokt, väl afpassadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
